Duration: 2005 – 2005
Description:
The decisions to implement the Natura 2000 network were taken at the EU level far away from the locals’ cultural, social and economic dependence. The formalized EU position is that Natura 2000 sites were to be nominated solely on the basis of prescribed ecological criteria across all types of land tenures, including private property. That is, political, economical, cultural and social factors were not to be explicitly considered in the site nomination process, despite previous research indicating the importance of attaining the necessary support from local communities for biodiversity conservation initiatives[1].
Policy formulation and implementation determined only by biodiversity values (or available ecological data) without regard to other interests or forms of knowledge, is not likely to be well received by the affected actors who may fear adverse effects on their livelihood and loss or rights to resource flows from designated areas[2]. This has been pointed out in numerous studies of types of local natural resource management systems, such as water, forests, and wetlands[3]. In response, disparate actors are likely to construct political strategies in defence of economy, territory (including private property), culture (including recreation), and identity (often vocationally related, e.g. farmers) linked to particular places[4].
Foucault’s[5] proposition that typical discourses make it impossible to raise certain questions or argue certain cases appears to be theoretically pertinent here. It has certainly been the case in Finland that biodiversity science’s universal and normative view as rendered by Natura 2000 was confronted with other viewpoints (including local), which may have arisen from traditions, culture, political conditions and economic considerations.
The comparatively limited confrontations during the designation of Natura 2000 sites in Sweden is probably a result of a long process (almost a decade) which started with designation of sites that were already legally protected as nature reserves etc. The following designation process, which included non-protected areas, also privately owned, took its time to inform and consult relevant stakeholders, including landowners. The Gräsö case shows, however, that this procedure is not always enough to reach consensus.
- Based on documents and verbal information from the State County Board, County of Uppsala
- Donnelly, 1994, Fiske, 1991
- Beazley et al., 2003
- Ostrom, 1990, Ostrom et al., 1993, Blomqvist, 1996
- Escobar, 1999
- Foucalt, 1971
CoPraNet: Nätverket Natura 2000 i Sverige, med fokus på Östersjökusten
Description:
Besluten att implementera Natura 2000 fattades på central EU-nivå, långt från människors kulturella, sociala och ekonomiska verklighet. Den formella ståndpunkten för EU är att Natura 2000-områden skulle nomineras enbart på grund av vissa ekologiska kriteria för alla typer av land, inklusive privat egendom. Detta innebär att politiska, ekonomiska, kulturella och sociala faktorer inte skulle tas i beaktning i nomineringsprocessen, trots att tidigare forskning visat på betydelsen av att inkludera lokalbefolkningen när man ska genomföra biodiversitetsbevarande initiativ.
Genom att formulera policys och implementerandet av dessa enbart på biodiversitetsvärden (eller tillgängliga ekologiska data) utan hänsyn till andra intressen eller former av kunskap, är det osannolikt att det emottas på ett positivt sätt av de aktörer vars liv påverkas av besluten. Detta har poängteras i flertalet studier av olika slags lokala naturresursförvaltningssystem, som vatten, skog och våtmarker. Som svar kan disparata aktörer komma att konstruera politiska strategier som försvar för sin ekonomi, land (inkl. privat egendom), kultur (inkl. rekreation), och identitet (ofta yrkesrelaterat som t.ex. lantbrukare) kopplat till särskilda platser.
Foucalts idé om att vissa diskurser gör det omöjligt att lyfta vissa frågor eller argumentera för specifika fall verkar vara teoretiskt relevant här. Det har uppenbart varit fallet i Finland, där universella och normativa uppfattningar inom biodiversitetsforskningen som framförs i Natura 2000 konfronterades med andra synpunkter (inkl. lokala), vilka kan komma från traditioner, kultur, politiska och ekonomiska villkor.
De jämförelsevis begränsade konfrontationerna under utnämningen av Natura 2000-områden i Sverige är förmodligen resultatet av en lång process (nästan 10 år), vilken påbörjades med utnämningen av områden som redan var skyddade enligt lag, som t.ex. naturreservat. En efterföljande processen, som inkluderade oskyddade områden och även privat mark, tog sin tid med att informera och konsultera relevanta intressegrupper. Fallet med Gräsö visar dock att denna procedur inte alltid räcker för att nå konsensus.
Keywords: Biodiversity, Coastal landscapes and ecosystems, Governance, Nature conservation
Documents:
Network of Natura 2000 in Sweden with special attention to the Baltic Coast (801.747 Bytes)
A case study of the implementation of Natura 2000, in Sweden with focus on the Baltic coast of the County of Uppsala
Contact:
Per Wramner
COMREC / Sweden
Södertörns högskola
SE-141 89 Huddinge
SWEDEN
Telephone: +46 8 608 4150
Fax: +46 8 608 4800
E-Mail: per.wramner@sh.se
Website: Click here
